Redan 2009 gav Aeon Antenna ut sin första EP 'Enlightenment Is Serious Business'. Då med Mark Taylor på sång, men redan under planeringen av den uppföljande EPn 'This Is Not A Drill' (2011), gav fnurror på tråden upphov till en ersättande vokalist. Anlitandet av Steve Baker är i mina öron ett avgörande utvecklingssteg, åtminstone vad gäller bandets sound som helhet.
I december 2012 släpptes så debutalbumet 'Prodigal Sun' (eget bolag). En helhet innehållande åtta låtar på nästan 50 minuter. Inspelad och mixad av gitarristen Henri Sipilä i egen studio, med ett omslag skapat av sångaren Steve Baker. Pedersörebaserade bolaget Univocal Music fungerar också här som en viktig länk i distributionskedjan.
I kategoriseringens förlovade tidsålder, med inflation i efterhandskonstruerade och intetsägande uttryck som post punk, post rock och new wave, känns det ganska befriande med "Regressive Plutonium Rock. And some occasional Roll." så som Aeon Antenna själva beskriver sin musik på sin facebooksida. Nu är det inte bara beskrivningen som känns befriande. Redan inledningsvis välkomnas man av en experimentlust och spelglädje som håller skivan genom. Detta, kryddat av Bakers fantasifullt berättande texter och variationsrika sångteknik, gör min helhetsupplevelse klart positiv. En känsla som dessutom växer sig starkare för varje lyssning.
Genremässigt befinner sig Aeon Antenna någonstans i ett progressivt ljudlandskap angränsande till grunge. Låten 'Emus' har till och med hårdrocksinslag varvat med skarytmer. Uppenbar experimentglädje och en vägran att inrätta sig under en enskild stil, med andra ord. Dock hoppas jag att man vid nästa inspelning kommer att ha möjlighet att polera ljudbilden en aning. Visst, det är en påtaglig närvaro i soundet, men i vissa fall hade en mer atmosfärisk känsla inte varit fy skam.
Ur saklig synpunkt är Aeon Antenna ännu inget färdigt band. Blandningen av alla olika stilar känns ibland lite väl spretigt men fungerar som helhet helt bra och jag hoppas verkligen inte att bandet väljer att ta några steg tillbaka i det hänseendet framöver. Lite kameleontiska finslipningar i enskilda övergångar skulle höja vitsordet ännu mer. Sedan EPn 'This Is Not A Drill' har man tydligt varit på rätt väg och 'Prodigal Sun' är ännu ett steg i den riktningen. Jag ser mycket fram emot nästa utgivning av Aeon Antenna och lyssnar under tiden ännu många gånger igenom 'Prodigal Sun'.
Se till att skaffa denna skiva. Den första Aeon Antenna ger ut och det skulle inte förvåna mig om det blir den sista på eget bolag. Den kan visserligen köpas från iTunes och finns tillgänglig på Spotify, men kan med fördel införskaffas från Univocals Musics webshop eller från medlemmarna i bandet. Tillgången till det det fina omslaget inklusive texthäfte, fördjupar definitivt upplevelsen.
 |
| Steve Baker på FreeFall i Jakobstad 2012 |
Kristian Brunell
Kuriosa: Skivans gitarriff nr. 2 är en nästan exakt kopia på en klassisk låt av Echo Trip från deras första demo från tidigt 1990 tal. Garanterat omedvetet men en kul detalj för nerden att märka. Varifrån Echo Trip fått inspiration till sitt riff är mera än jag vet.
